Medicingivare

En medicingivare är ett hjälpmedel som påminner när det är dags att ta läkemedel i stället för att omsorgspersonal eller anhöriga gör det. Under 2023 började Kungsbacka kommun inför medicingivare och hösten 2025 har kommunen nästan 150 medicingivare igång.

Medicingivare kallas också för läkemedelsautomater. I invånardialog i Kungsbacka föreslogs begreppet medicingivare som upplevdes mer tilltalande och därför har begreppet medicingivare därefter använts.

Lösning

Medicingivare är en teknisk lösning som syftar till att göra läkemedelshantering säkrare och mer självständig, framförallt för personer i ordinärt boende och i hemsjukvård, men även i särskilt boende. Den ser till att patienten får rätt medicin i rätt dos och vid rätt tidpunkt, med olika funktioner och stöd för vårdorganisationen. Såhär går det till: 

1. Beslut och installation
   En bedömning görs av sjuksköterska eller ansvarig vårdpersonal för att avgöra om patienten är lämplig för medicingivare. Automaten placeras hemma hos patienten och måste ha tillgång till eluttag. 
   Det finns kriterier som måste uppfyllas för att få en medicingivare. Dels måste patienten vara inskriven i hemsjukvården, vara motiverad att ta sitt läkemedel och tillräckligt intresserad av digitala och tekniska lösningar. Patienten måste också tillräckligt bra syn och hörsel. Den patientansvariga sköterskan gör bedömningen tillsammans med ansvarig läkare. De patienter som uppfyller kriterierna blir sedan tillfrågade om de vill testa en medicingivare. Under dem första två veckorna kommer omsorgspersonal hem till patienter som har en medicingivare och är med vid användningen. Dels för att se att allt fungerar som det ska och dels för att kunna svara på eventuella frågor.
   
2. Förberedelse / påfyllning
   Läkemedlen är färdigförpackade i dospåsar. Det är vanligt att dospåsarna är “perforerade” eller “förklippta” för att underlätta öppning. Delegerad personal fyller på automaten med dospåsar enligt ordination.  
3. Påminnelse och utdelning
   När det är dags för medicinering ger automaten flera typer av signaler: ljudsignal, ljussignal, talade instruktioner, skärm med text och indikatorlampor. Brukaren trycker på en knapp för att få ut dospåsen. 
   Om medicinen inte tas efter upprepade påminnelser låses dospåsen in i en separat behållare och vårdpersonal meddelas. Den missade dosen påverkar inte möjligheten att få nästa dos i tid.  
4. Support och uppföljning
   Systemet möjliggör övervakning via distansvårdsystem. Vårdpersonal kan följa i realtid om medicinen tagits, eventuellt via mobilapp eller webbsystem.  
5. Säkerhet, certifiering och teknik
   Automaten är låst så att läkemedel endast kan nås vid rätt tidpunkt. Förvaring är säker och systemet loggar händelser för spårbarhet. Automaten har batteribackup så att den klarar minst 24 timmar vid strömavbrott. Funktionen kan anpassas efter användarens behov (ljudstyrka, röst/ljud, tider etc.).  

Resultat

Kvalitativa nyttor 

• Förbättrad arbetsmiljö: Genom att införa läkemedelsautomater inom hemtjänsten blir insatsplaneringen mindre tidsstyrd vilket minskar stressen hos personalen. 

• Ökad trygghet och självständighet: Läkemedelsautomater ger omsorgstagaren möjlighet att ta mediciner på egen hand, vilket stärker både trygghet, delaktighet och självständighet. 

• Ökad patientsäkerhet: Läkemedelsautomater minskar risken för fel vid överlämning av läkemedel och bidrar till en säkrare och mer följsam läkemedelshantering. 

Omfördelningsnytta 

• Frigjord tid: Genom att automatisera vissa insatser kan tid frigöras som annars kräver delegerad personal.  

Vi har beräknat omfördelningsnyttan på följande vis: 

Vi har gjort antagandet att 40% av de läkemedelsövertag som sker idag skulle kunna ersättas med en medicingivare, dsv 152 273 st. Schablontiden för ett besök är 6 min och snittrestiden är 4 minuter, detta ger en total tid per besök på 10 min. Med detta som bakgrund kan vi frigöra 25 379 timmar per år vilket motsvarar 13,2 årsarbetare utifrån en månad om 161 arbetstimmar.  

Den tid som frigörs ska inte ses som ett underlag för att minska personalstyrkan. I stället bör den användas strategiskt för att möta välfärdsutmaningen, där samma antal medarbetare behöver kunna ge omsorg till fler brukare. Automatiseringen möjliggör därmed en mer effektiv användning av befintliga resurser, vilket stärker förutsättningarna för att bibehålla kvaliteten i omsorgen trots ökade behov. 

Kostnader 

Vi har endast räknat på kostnader kopplat till läkemedelsautomaterna, ej kostnader kopplat till utbildning och initial uppstart. 

Resultat nyttokalkyl 

Vi har beräknat att andelen uppnådd effekt under en sexårsperiod fördelar sig enligt följande: 30 %, 50 %, 60 %, 80 %, 90 %, 100 %. Givet dessa antaganden förväntas en nettonytta på 13,9 miljoner kronor under perioden. Redan under det första året beräknas nyttan överstiga kostnaderna. Även de kvalitativa nyttorna kan på sikt bidra till minskade kostnader. En förbättrad arbetsmiljö kan exempelvis leda till lägre sjukfrånvaro och därmed minskade kostnader för sjuklön. Att främja självständighet är ett förebyggande arbete som gör att vi kan skjuta upp framtida kostnader som annars skulle ha uppstått tidigare. Kostnader kopplat till att hantera avvikelser kan också minska om följsamheten vid läkemedelsövertag ökar. 

Uppföljning nyttor 

Förbättrad arbetsmiljö 

Vi har i nuläget inte genomfört någon mätning av huruvida arbetsmiljön har förbättrats efter införandet av läkemedelsautomater inom vård och omsorg. Detta beror på att införandet ännu inte har lett till några förändringar i arbetssätt. 

Eftersom förbättrad arbetsmiljö och minskad stress i regel är effekter som uppstår först när förändringar i arbetssätt har implementerats, bedömer vi att det är mer relevant att följa upp arbetsmiljön först när sådana förändringar har genomförts. 

Ökad trygghet och självständighet 

Vi har tagit del av uppföljningar från andra kommuner gällande införandet av läkemedelsautomater, där resultaten visar att den upplevda tryggheten och självständigheten bland brukarna har ökat. Utifrån dessa erfarenheter har vi gjort bedömningen att liknande effekter sannolikt även speglar situationen för invånarna i Kungsbacka kommun. 

Även om vi inte har genomfört en egen lokal uppföljning av dessa aspekter, ger de externa resultaten en indikation på att införandet av läkemedelsautomater kan ha en positiv inverkan på både trygghet och självständighet i vår verksamhet. 

Höjd patientsäkerhet 

Följsamheten för läkemedelsautomater har sedan införandet uppmätts till 99,5%. Detta kan jämföras med följsamheten vid läkemedelsövertag, som ligger på 88 %. Den höga följsamheten vid användning av läkemedelsautomater tyder på att systemet fungerar väl i praktiken och stödjer en säker och strukturerad läkemedelshantering. 

Utifrån dessa siffror kan vi dra slutsatsen att läkemedelsautomater bidrar positivt till följsamheten i läkemedelsrutiner, vilket är en viktig indikator på kvalitet i verksamheten.  

Frigjord tid för personalen 

Den möjlighet som skapas för att frigöra tid måste vi aktivt arbeta för, dvs för att ovan nytta ska realiseras krävs förändrade arbetssätt. Inom vård och omsorg i Kungsbacka har vi under 2025 etablerat en gemensam insats- och bemanningsenhet. Genom denna satsning strävar vi efter att uppnå en mer enhetlig och effektiv schemaläggning samt insatsplanering. För att säkerställa att detta sker på ett ändamålsenligt sätt har ett nyckeltal för effektivitet i schema och insatsplanering tagits fram där vi jämför utförd besökstid med total arbetad tid. 

Nyckeltalet är i skrivande stund under uppstart. Under hösten 2025 och framåt kommer vi att följa hemtjänstenheternas nyckeltal i takt med att den nya enheten för gemensam schemaläggning och insatsplanering implementeras. Syftet är att säkerställa att arbetet bedrivs effektivt och att de förväntade nyttorna realiseras.

Dokument och länkar

• Kungsbackas information om medicingivare (öppnas i ny flik)