Arbetssättet ger direkta effekter för både medarbetare och invånare: personalen utvecklar trygghet och yrkeskompetens och vård- och omsorgstagare får insatser av högre kvalitet. Samtidigt är modellen kostnadseffektiv eftersom utbildare lånas in från den ordinarie verksamheten på timmar i stället för att anställas på heltid inom Lärcentra.
Återanvändbarhet
Komplexitet: hög
Detaljer
Lösning
Verksamheten är inte avsedd att ersätta formell vårdutbildning, utan att komplettera den genom introduktion och fortbildning som de enskilda arbetsplatserna ofta saknar möjlighet att erbjuda. De utbildningar, metodträningar och aktiviteter som Lärcentra driver, även i samarbete med gymnasieskolor och universitet, vilar på forskning och beprövad erfarenhet och ligger i linje med den nya Socialtjänstlagens krav.
Lärcentra är organisatoriskt placerat under Vård- och omsorgsavdelningen, där den kommunala hälso- och sjukvården, hemtjänsten, vård- och omsorgsboenden samt Utvecklingsenheten ingår. Verksamheten leds av verksamhetsutvecklare och samordnare från Utvecklingsenheten, men själva utbildningen genomförs av personal som tillfälligt lånas in från de vårdnära verksamheterna utifrån deras specialkompetens. Exempelvis ansvarar arbetsterapeuter och fysioterapeuter för förflyttningsteknik, sjuksköterskor för läkemedelshantering, och undersköterskor och specialistundersköterskor för basal omvårdnad. De inlånade medarbetarnas chefer ersätts per timme för den tid de avsätter, finansierat via Vård- och omsorgsverksamhetens utbildningsbudget.
Viktiga aktörer är inte bara medarbetarna som driver Lärcentra och de inlånande utbildarna, utan också ledningsgruppen för Vård och omsorg som utifrån framtagna underlag fattar strategiska beslut för verksamheten, samt Socialnämnden som beslutar riktning för hela Socialkontoret och avdelningen för Vård och omsorg.
Resultat
Detta arbetssätt ger flera vinster. Verksamheterna behåller ägarskapet över sin egen kompetensutveckling, utbildningen blir kontinuerligt förankrad i den praktiska verkligheten och kostnaderna hålls nere. Att låna in utbildare per timme är avsevärt mer kostnadseffektivt än att ha heltidsanställd utbildningspersonal. Alternativet att varje enskild arbetsplats ska kompetensutveckla både nya och erfarna medarbetare riskerar utebliven kompetensutveckling då detta kräver både tid och resurser som inte finns i det dagliga arbetet samt ojämn kvalitet på kompetensutvecklingen.
Kompetensutvecklingsinsatserna skapar trygghet för både nya och erfarna medarbetare och gör det möjligt att fortsätt utveckla kompetensen inom yrket. De bidrar också till att höja kvalitén på insatserna och öka tryggheten för individerna vi ger vård, omsorg och stöd.
Det som ger mereffekt av kompetensutvecklingen är den systematiska organiseringen, kompetensutvecklingsplanerna för verksamheterna att förhålla sig till, Lärcentra som erbjuder insatser för att följa dessa samt kvalitativ och kvantitativ uppföljning.
I de utvärderingar som genomförts under första halvan av 2025 och besvarats av mer än 1000 deltagare på utbildning, uppger 96% att de fått ökad kunskap i ämnet eller tillräcklig kunskap för att ta emot exempelvis en delegering. 99% av deltagarna anger att de efter utbildning känner sig tryggare i sin yrkesroll, har fått ökad förståelse för vad arbetet innebär och/eller varför de ska arbeta på ett visst sätt.
Upplägget med inlån innebär avsevärda ekonomiska besparingar jämfört med om personal anställts på heltid till Lärcentra. Idag lånas regelbundet 18 undersköterskor och specialistundersköterskor, 13 arbetsterapeuter och fysioterapeuter in, i tillägg till 12 sjuksköterskor samt 2 stödpedagoger och två välfärdstekniker. Budget för detta är 1 miljon kronor. För att kunna erbjuda de utbildningar man ger idag med heltidsanställda på Lärcentra skulle uppskattningsvis minst 2 undersköterskor, 2 arbets- och fysioterapeuter och 2 sjuksköterskor behöva anställas. Om årslönen för dessa yrkesgrupper beräknas utifrån en årslön på 500 000 kr för undersköterska, 650 000 kr för arbets- och fysioterapeut och 700 000 för sjuksköterska uppgår lönekostnaderna för utbildare till 3,7 miljoner, det vill säga nästan fyra gånger så mycket idag. Dessutom tillkommer omkostnader för kontorsplatser, arbetsdatorer och mobiltelefoner etc.
Kostnader för verksamhetsutvecklare med verksamhetsledaruppdrag på Lärcentra samt för samordnare ligger i befintlig organisation på Utvecklingsenheten för Vård och omsorg och räknas därmed inte in i uppställningen ovan, även om verksamhetsledare och samordnare är de som planerar, samordnar och följer upp Lärcentras verksamhet och är avgörande för att hålla ihop verksamheten.
Kostnad och investering
Utbildningsbudgeten låg under 2024 när full verksamhet uppnåtts efter pandemiåren, på 1,9 miljoner. 1 miljon var avsatt för lönekostnader och utbildningsmaterial och 900 000 var budgeterat för lokalhyra och förbrukningsvaror.
Nu är budgeten höjd utifrån att verksamheten flyttar till större lokaler med högre hyra och att behov finns av att utöka verksamheten ytterligare. Verksamheten ombildas under hösten också till en egen enhet organiserad direkt under avdelningschef för Vård och omsorg. Det innebär att inte bara intern kompetensutveckling kommer att skötas via Lärcentra, utan också administration av extern kompetensutveckling i samarbete med exempelvis Vux samt att huvudhandledarorganisationerna för sjukskötestudenter och undersköterskelever kommer att ingå i Lärcentras verksamhet. Därmed tillkommer också budget för fastanställd enhetschef, en verksamhetsutvecklare, tre huvudhandledare och en doktorand/projektledare.
Värde
2,7 miljoner kronor i årliga besparingar jämfört med om motsvarande resurser skulle anställas inom Lärcentra.
